HiQ bidrar till kampen mot COVID-19 i Afrika
HiQ har tillsammans med en grupp av entreprenörer och epidemiologer utvecklat en tekniklösning för att spåra, övervaka och förhindra spridningen av COVID-19 i Afrika. Projektet är initierat och stöttat av globala non profit-organisationer och den första lanseringen är planerad till ett av de mest befolkningstäta afrikanska länderna. Systemet är dimensionerat att hantera över 100 miljoner användare dagligen.
Teamet som står bakom lösningen är en internationell grupp specialister från flera delar av världen. Arbetet har bedrivits helt remote och HiQ har stått för design av användargränssnitt, frontend-utveckling och dashboards.
– Det här är både ett spännande initiativ och lösning. Det startade som en vild idé och nu, endast några månader senare, har vi en skalbar lösning som är redo för över 100 miljoner användare varje dag. Som ett företag är vi otroligt stolta över att ha möjligheten att bidra med vår specialistkunskap inom tech för att bekämpa denna hemska pandemi, säger Erik Ridman, kommunikationschef på HiQ.
Den molnbaserade mikroservicelösningen är skalbar, är möjlig att köra från lokala servrar och baserad på MIT opensource. Systemet är designat för mer än 100 miljoner dagliga användare och kan enkelt skalas upp dubbelt eller till och med tre gånger så många dagliga användare.
Lösningen finns redan idag på ett flertal språk och tar även hänsyn till att en användare inte alls kan läsa. Själva användargränssnittet är byggt som en responsiv webb-applikation som man når från mobilens webbläsare. Den är kompatibel med alla smartphones, tablets och desktop-datorer. Systemet är även redo att översättas till vilket annat språk som helst för lansering i andra regioner, länder eller kontinenter.
Själva proceduren bygger på självskattning och symptomspårningen jämför symptom med de senast resultaten från relevant forskning och utställda råd från världshälsoorganisationen. Systemet kompilerar inmatade data till säkra realtidsuppdaterade dashboards som berörda myndigheter använder för att planera hälsoinsatser och kommunikationsaktiviteter i olika delar av landet. På så vis kan knappa resurser användas betydligt mer effektivt och träffsäkert – och på så vis hjälpa till att bekämpa spridningen av epidemin,
